1. Vad är skillnaden mellan dödsbevis och dödsorsaksintyg?
Vid varje dödsfall i Sverige ska två separata handlingar utfärdas. Dessa har olika syften och olika mottagare:
| Dödsbevis | Dödsorsaksintyg | |
|---|---|---|
| Syfte | Bevisa att en person har avlidit — grundläggande civilrättslig funktion | Ange dödsorsak för medicinsk statistik och folkhälsouppföljning |
| Mottagare | Skatteverket | Socialstyrelsen |
| Tidsfrist | "Utan dröjsmål" (4 kap. 2–3 § BegrL) | Inom 3 veckor efter dödsbeviset |
| Vem utfärdar | Den läkare som fastställt dödsfallet | Samma läkare, eller den läkare som behandlat den sjukdom som orsakade döden |
| Lagstöd | 4 kap. 2–4 § Begravningslag (1990:1144) | 4 kap. 5 § BegrL + HSLF-FS 2015:15 |
2. Vad innebär "utan dröjsmål"?
Lagen anger att dödsbeviset ska utfärdas och lämnas till Skatteverket "utan dröjsmål" (4 kap. 2–3 § Begravningslagen). Lagtexten anger inte en exakt tidsfrist i timmar eller dagar.
⚠️ Vanlig missuppfattning
Det cirkulerar en uppfattning att dödsbeviset ska lämnas "senast första vardagen efter dödsfallet". Detta kommer inte direkt från Begravningslagen utan är en praktisk tolkning från Socialstyrelsens och Skatteverkets tillämpningsanvisningar. I lagtexten används genomgående formuleringen "utan dröjsmål".
I praktiken innebär "utan dröjsmål" att handlingen ska utfärdas och skickas så snart det är praktiskt möjligt. Om ett dödsfall sker på en fredag kväll förväntas dödsbeviset normalt sändas till Skatteverket senast nästa vardag (måndag), men detta är en rimlighetsbedömning — inte en lagstadgad tidsgräns.
"Vid dödsfall i Sverige skall bevis om dödsfallet (dödsbevis) och intyg om dödsorsaken utfärdas utan dröjsmål."
— 4 kap. 2 § Begravningslag (1990:1144)
3. Vem får utfärda dödsbevis och dödsorsaksintyg?
Fastställande av dödsfallet
Enligt HSLF-FS 2015:15 ska fastställande av dödsfall göras av:
- Legitimerad läkare
- Läkare med särskilt förordnande att utöva läkaryrket (t.ex. AT-läkare/BT-läkare)
Uppgiften att fastställa döden får inte delegeras eller på annat sätt överlåtas till icke-läkare.
Sjuksköterskans roll vid förväntade dödsfall
Vid förväntade dödsfall (t.ex. i palliativ vård) kan en legitimerad sjuksköterska genomföra den kliniska undersökning som behövs. Det är dock fortfarande läkaren som formellt fastställer dödsfallet och ansvarar för dödsbeviset. Sjuksköterskan rapporterar sina fynd till läkaren som sedan formellt fastställer döden — ofta via telefon.
Dödsbevis
Den läkare som fastställt döden ansvarar för dödsbeviset. Om dödsfallet sker på en sjukvårdsinrättning lämnas beviset av inrättningen. I andra fall av den läkare som utfärdat handlingen (4 kap. 3 § BegrL).
Dödsorsaksintyg
Huvudregeln är att samma läkare som utfärdat dödsbeviset även ansvarar för dödsorsaksintyget. Men om denna läkare begär det, kan ansvaret överföras till den läkare som vårdat den avlidne för den sjukdom eller det tillstånd som ledde till dödsfallet (4 kap. 5 § BegrL).
Rättsmedicinsk undersökning: Om rättsmedicinsk undersökning har utförts ansvarar Rättsmedicinalverket för att sända in dödsorsaksintyget.
Transportdokumentation
Bårhusmeddelande/transportsedel som medföljer den avlidne till bårhuset behöver inte utfärdas av läkare. Ansvarig omvårdnadspersonal (sjuksköterska, undersköterska) kan fylla i blanketten. Dokumentet innehåller praktisk information som identitet, avdelning, eventuella implantat och smittrisker.
4. Jävsregler — vem får inte utfärda dödsbevis?
Begravningslagen innehåller en uttrycklig jävsregel som syftar till att garantera opartiskhet vid utfärdandet av dödsbevis och dödsorsaksintyg.
"Beviset och intyget skall utfärdas av läkare. Denne får inte vara make, barn, förälder, syskon eller på något annat sätt närstående till den avlidne."
— 4 kap. 2 § andra stycket, Begravningslag (1990:1144)
Observera den breda formuleringen "eller på något annat sätt närstående" — detta innebär att jävskretsen sträcker sig längre än bara den uppräknade kärnfamiljen. Exempelvis:
- Sambo till den avlidne
- Svärföräldrar / svärson / svärdotter
- Nära vänner som kan anses som "närstående"
- Halvsyskon
🔴 Praktisk konsekvens
Om en läkare har en personlig relation till den avlidne som kan ifrågasätta opartiskheten ska en annan läkare tillkallas för att utfärda dödsbevis och dödsorsaksintyg. Detta gäller även på små orter och jourmottagningar.
5. När ska polisen kontaktas?
Enligt 4 kap. 4 § Begravningslagen ska den läkare som fastställt döden snarast möjligt anmäla dödsfallet till Polismyndigheten om det kan finnas skäl för rättsmedicinsk undersökning. Exempel:
- Misstanke om brott (mord, dråp, vållande)
- Självmord
- Olycksfall (trafikolycka, arbetsplatsolycka, drunkningsfall)
- Oklara omständigheter kring dödsfallet
- Den avlidnes identitet kan inte fastställas
- Misstanke om felbehandling i vården
Dödsbeviset lämnas då till Polismyndigheten i stället för Skatteverket. Polisen lämnar sedan dödsbeviset vidare till Skatteverket tillsammans med tillstånd för gravsättning eller kremering.
6. Tidslinjen i praktiken
Dödsfallet inträffar
Sjuksköterska/USK kontaktar läkare. Vid förväntat dödsfall kan SSK genomföra den kliniska undersökningen.
Läkaren fastställer dödsfallet
Legitimerad läkare eller läkare med särskilt förordnande. Kan ske via telefon vid förväntade dödsfall.
Dödsbevis utfärdas "utan dröjsmål"
Skickas till Skatteverket. Vid sjukvårdsinrättning: inrättningen ansvarar. Annars: den utfärdande läkaren.
Polisanmälan vid behov
Om misstanke om onaturligt dödsfall → dödsbevis till Polisen i stället, "snarast möjligt".
Dödsorsaksintyg sänds till Socialstyrelsen
Inom 3 veckor efter dödsbeviset. Vid rättsmedicinsk undersökning: Rättsmedicinalverket ansvarar.
7. Övriga handlingar vid dödsfall
📋 Bårhusmeddelande / transportsedel
Vem fyller i? Ansvarig sjuksköterska eller omvårdnadspersonal.
Kräver ej läkare. Medföljer den avlidne till bårhuset.
Innehåller: identitet, avdelning, implantat, smittrisker, obduktionsbeslut.
📋 Kremerings-/gravsättningstillstånd
Vem utfärdar? Skatteverket (normalfall) eller Polismyndigheten (vid polisanmälan/utlandsfall).
Kan inte utfärdas förrän dödsbeviset inkommit.
📋 Obduktionsbegäran
Vem utfärdar? Ansvarig behandlande läkare beslutar om klinisk obduktion.
Ska skickas till patologiavdelningen inom 7 dagar.
📚 Lagstöd och föreskrifter
Begravningslag (1990:1144)
Huvudlag. 4 kap. reglerar dödsbevis, dödsorsaksintyg, tidsfrister och jäv.
riksdagen.se →Begravningsförordning (1990:1147)
Kompletterande förordning med tillämpningsbestämmelser.
riksdagen.se →HSLF-FS 2015:15
Socialstyrelsens föreskrifter om att fastställa att dödsfall har inträffat.
socialstyrelsen.se →SOSFS 2005:29
Föreskrifter om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården (delvis ersatt).
socialstyrelsen.se →Patientsäkerhetslag (2010:659)
Reglerar legitimation, särskilt förordnande och behörighetsregler för läkare.
riksdagen.se →Vårdhandboken
Praktisk klinisk vägledning om omhändertagande av avlidna.
vardhandboken.se →Lagen.nu — Begravningslagen
Fullständig lagtext med kommentarer, hänvisningar och ändringshistorik.
lagen.nu →Skatteverket
Information om dödsbevis, folkbokföring och bouppteckning vid dödsfall.
skatteverket.se →⚠️ Disclaimer: Denna artikel är sammanställd från offentliga källor och gällande lagtext (februari 2026). Den utgör inte juridisk rådgivning. Kontrollera alltid mot aktuella föreskrifter från Socialstyrelsen och din regions vårdgivarwebb.